Vi alla har hört det förut.
 
Jag trampar i samma fotspår. Jag känner inte igen mig själv. Jag behöver en förändring. Jag kastades ut i vuxenlivet för några månader sedan och jag har inget annat än och stressat. Stressat över allt jag måste göra. Men för någon dag sen fick jag mig ett uppvaknande jag inte trodde skulle komma. Jag måste göra det jag älskar, hålla fast vi dem jag älskar och ta vara på nya saker som jag märker att jag skulle kunna älska. Den senaste tiden har jag gått för långt in i mig själv och stäng ute alla andra. Stängt ute omvärlden och jag kan inte andas. Jag har haft så mycket tunnelseende men börjar äntligen förstå att i slutet av den tunneln finns där ljus. Jag är expert på att pusha bort människor från mig, som om jag straffar mig själv. För var enda liten bit av mig själv tycker jag är fullkomligt misslyckad, och gör jag det.. Varför skulle någon annan se mig annorlunda? De är som dom säger, ingen kan älska dig, förens du gör det. För du låter inte dom göra det. & ger dom alla anledningar till att inte göra det.
 
Jag fick det ordspråket kastat i ansiktet på mig. Och jag tror att det va vad jag behövde. Vakna upp ur din självdestruktiva brunn Linn. För ingen vill dras ner med dig. 
 
Jag vill säga mindre nej. För varför inte? Vad gör detta om hundra år... Jag vill inte göra något för jag måste. Jag vill vara spontan och inte behöva planera flera veckor frammåt. Jag vill ha mer tid med dom jag älskar. För dom förtjänar det, för jag förtjänar det. Jag vill inte leva efter vad som förväntas av mig, jag vill göra det jag känner är rätt. Jag är inte ens fyllda 20 och tror att hela livet måste vara planerat framöver. Annars kommer du ingen vart. Men sanningen är att det är nu jag kan göra allt, utan att ha något att förlora. Förändringen börjar med mig, och det förstår jag nu. Rakt och ärligt, så kan man inte skylla på någon annan varför ens liv inte är som man vill. Det är precis vad du gör det till. Jag vill vara lycklig, på riktigt. Därför låter jag mig själv vara det. Jag vet att jag kan, för att jag ska. 
white dots
pyjamas - H&M
 
Jag vill leva & jag vill dö i pyjamas typ. I onsdags var jag & fikade med Anja & Linnea. & såklart passade vi på att gå i stan. & det ända som följde med mig hem var den här lilla drömmen. Har bott i den sen jag kom hem med den haha. 
 
Just nu ligger jag i min säng med världens huvudvärk som jag haft hela dagen & den vägrar försvinna. Jag skulle försöka vara produktiv idag men jag slutar verkligen fungera vid huvudvärk. Så tar det lugnt & tar igen lite missade avsnitt av Paradise Hotel & idol. Ikväll hämtar Lindah mig efter jobbet så slaggar jag där inatt. 
 
 
bulletproof